Babyyy

Det gick bra med provet och nu är det bara den olidliga väntan som är kvar. Ramon är så gullig, han visste att jag var rädd så han kom hem med en jättefin blombukett till mig på kvällen. Åh älskar den mannen så det gör ont! Tänk om jag aldrig skulle kunna få föra vårt kärleksbarn… Vad gör jag då?

blommorna

Provtagning

cellprov

Usch, sitter och väntar på att åka till sjukhuset. Ska ta cellprover och jag tycker det är lika jobbigt varje gång. Tänk om det en gång skulle vara så att jag får svaret att jag har cancer där nere… Att aldrig kunna få barn. Att kanske till och med dö? Vad gör jag då? Det vore ett fruktansvärt besked och jag vet inte om jag skulle kunna hantera det.

Jag måste alltid ha någonting hemma att fixa med när jag är klar så att jag får något annat att tänka på. Den här gången har mamma bjudit över mig på fika och fix hemma hos henne, hon har mer grejer från Bygghemma som jag kunde hjälpa till med. Skönt, Ramon är borta på jobb så har inte honom hemma att göra nervös med mina oroliga tankar. Så mamma får stå ut med dom. Tror hon skulle måla om en byrå och fixa i ena badrummet. Blir perfekt för mig. Sex veckor kan man få vänta på svar och det är ju olidligt med den väntan.

Jaja nu ska jag klä mig och åka. Ska sätta på mig mina nya skor dagen till ära så jag slipper ha ångest. Bye. Önska mig lycka till!